Vatten är grunden till allt liv och en av kroppens allra viktigaste byggstenar. Vi människor består till två tredjedelar av vatten, och vattennivåerna i kroppen varierar hela tiden. Vi förlorar vatten när vi svettas, kissar och bajsar och vi tillför vatten genom att äta och dricka. När vi dricker för lite under en dag så känner vi snabbt av det. Huvudvärk, trötthet och dåligt humör är bland det första som drabbar oss.
Hur mycket vatten ska man dricka?
Vi ser ofta olika råd om hur mycket vatten vi behöver dricka varje dag för att må bra. Ett riktmärke för fullvuxna är mellan 1 och 1,5 liter, främst beroende på:
- hur mycket du väger.
- hur fysiskt aktiv du är.
- hur varmt det är omkring dig.
- hur mycket vatten du får i dig via maten.
Transport- och smörjmedel
Vattnets viktigaste uppgift är att transportera näringsämnen in i cellerna och avfallsämnen ut ur cellerna. Vatten har också visat sig vara en aktiv medspelare när cellerna bygger upp proteiner. Det används dessutom när dina leder ska smörjas, när maten ska smältas och när kroppens temperatur ska regleras.
Det här gör vattnet för kroppen
- Vatten transporterar näring och syre till cellerna.
- Vatten hjälper njurarna att fungera.
- Vatten hjälper dig att behålla din koncentrationsförmåga.
- Det vatten som kroppen saknar tas i första hand från blodet. Det betyder att blodmängden sjunker och därmed att hjärnan får mindre blod.
- Vatten hjälper till att hålla magen igång. Fiberrik mat behöver mycket vätska för att göra nytta i tarmarna.
- Vatten skyddar mot urinvägsinfektioner.
Ta hand om kroppen
Saft och läsk har blivit en vardagsdryck för många barn och ungdomar. Enligt Livsmedelsverket dricker svenska barn i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och för ungdomar är siffran ännu högre. Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter saft och läsk per dag. Söta drycker innehåller mycket energi och socker men lite näring, vitaminer och mineraler. Så kallade lightdrycker är inget bra dryckesalternativ. Flera studier har visat att de ökar både sötsuget och aptiten. De långsiktiga effekterna på kroppen av olika sötningsmedel är inte vetenskapligt klarlagda.
43 kilo om året
Vår konsumtion av socker är idag 43 kilo per år och person. Det är tio kilo mer än på 1700-talet. Sedan 1960-talet har sockerkonsumtionen inte ökat – skillnaden är att vi idag dricker socker istället för att äta det. Förr åt vi efterrätter och kakor, idag dricker vi läsk. Det visar forskaren Charlotte Erlanson-Albertsson vid Lunds universitet i en artikel i Läkartidningen 21/2005.
Ta hand om tänderna
Den som väljer kranvatten istället för söta drycker har större chans att ha friska tänder hela livet. Läsk och saft innehåller mycket socker och blir en allt vanligare dryck bland svenskarna. I snitt dricker vi en och en halv liter läsk i veckan. En av fyra elever i årskurs nio dricker läsk varje dag, enligt en undersökning som Folkhälsoinstitutet presenterade år 2000. Även så kallad lightläsk är påfrestande för tänderna, trots att den inte innehåller socker. Dryckerna har ett lika lågt pH-värde som vanlig läsk, vilket tär på tändernas skyddande emalj. Ett stort steg mot friskare tänder är helt enkelt att släcka törsten med kranvatten.
Se lektionsförslagen