Är kolsyra farligt för tänderna?
Sura drycker, drycker med lågt pH-värde, är inte bra för tändernas emalj. Exempel på sura drycker är läsk och juice. Men hur är det med kolsyra i vatten? Kan det också vara skadligt för tänderna? För att få svar på den frågan har vi vänt oss till Dan Ericson, professor i cariologi vid Malmö högskola.
Hur påverkar kolsyra tänderna?
- Sannolikt inte ett dugg. Kolsyrat vatten är i sig inte skadligt. Kolsyran är en mycket svag syra som snabbt neutraliseras och inte påverkar tänderna negativt.
Men om man tillsätter citron eller andra sura fruktjuicetillsatser blir situationen en helt annan. Sura tillsatser till kolsyrat vatten gör att det är stor risk för skador om man dricker det ofta.
- Effekten av juice eller läsk är mycket kraftig på tändernas emalj. De syror som finns i juice och läsk fräter tydligt på emaljen och kan ge kraftiga skador, erosionsskador. När man gör experiment för att se hur skadliga olika drycker är, används ofta kolsyrat vatten som en kontroll där man inte ser någon effekt på tänderna.
Läs mer om drycker och tänder
Hur mycket ska man dricka varje dag?
Det beror på hur stor man är, vad man gör under dagen och hur varmt det är. Allt mellan en och två liter om dagen är vanligt, men den som idrottar intensivt i varmt väder behöver mer.
Eftersom människokroppen består av vatten till två tredjedelar så är det inte så konstigt att vi behöver fylla på under dagen. Vi svettas, kissar, bajsar och andas ut vatten.
Är vatten det nyttigaste man kan dricka?
Rent och friskt vatten är nödvändigt och bra för kroppen. Det finns många andra hälsosamma drycker, men om man äter en allsidig och väl sammansatt kost är vatten den enda dryck kroppen behöver. Trots det dricker vi allt större mängder av ohälsosamma drycker som läsk och saft.
Varför blir vi törstiga?
Människokroppen består till största delen av vatten, som måste hålla en lagom salthalt för att vi ska må bra. Om vi inte dricker tillräckligt och dessutom förlorar vätska genom urin och svettning kommer hjärnan att tala om för oss att vi behöver dricka.
Hur används vattnet i Sverige?
Industrin är Sveriges största vattenanvändare. Hela 67 procent av allt vatten som används passerar genom svenska industrier. Det mesta industrivattnet tas dock direkt från sjöar och hav. Hushållen står för 19 procent av den svenska vattenanvändningen, jordbruket för 4 procent och övriga sektorer för 10 procent. Mest sötvatten används i Västernorrlands och Västra Götalands län eftersom där finns många industrier som behöver mycket vatten. I Stockholms län, som är tätbefolkat, används mest vatten bland hushållen. Jordbrukets vattenanvändning är störst i Skåne.
Hur länge har det funnits vatten på vår planet?
Vid universums uppkomst fanns vattnet bundet i mineraler i jordens inre. När jordklotet så småningom svalnade omvandlades vattenångan till regn och med tiden bildades hav och sjöar.
Hur mycket vatten finns det på jorden?
Det finns totalt omkring 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden, men bara tre procent av det är sötvatten. Det allra mesta sötvattnet är dessutom bundet i Antarktis och i Grönlands isar och kan därför inte användas som dricksvatten.
Går det att dricka havsvatten?
Nej, det är alltför salt och alltför smutsigt. Det går visserligen att rena och avsalta havsvatten men det är en dyr och komplicerad process.
Vilket är det enklaste och bästa sättet att rena vatten?
Om du bara har tillgång till otjänligt vatten men ändå måste dricka det, är det viktigt att rena det i möjligaste mån. Att koka vatten minst två minuter är en första och enkel åtgärd.
Hur renas vattnet på ett vattenverk?
De vanligast sätten är biologisk vattenrening och konventionell vattenrening.
Biologisk vattenrening: Vattnet får långsamt rinna igenom en sandbädd. Metoden bygger på att mikroorganismer fastnar i sanden och äter upp näringen i vattnet så att nya bakterier får svårt att växa till. Biologisk rening har använts i minst 150 år, långt innan bakterien ens var känd av vetenskapen. Principen är densamma än idag.
Konventionell vattenrening: Ett så kallat fällningsmedel, oftast aluminiumsulfat hälls i vattnet. Det gör att de små partiklar som finns i vattnet klumpar ihop sig (så kallad flockning) och sjunker till botten (sedimentering). Det här är det kemiska steget. Efter det får vattnet passera ett filter bestående av kol eller sand. Till sist kan man sätta till lite kalk eller syra för att förbättra vattnets PH-värde, liksom lite klor för att förhindra att bakterier börjar växa till i vattenledningarna.Till Sydvattens vattenverk
Behöver vi i Sverige spara på vatten?
Sverige är ett av de länder i världen som har störst tillgång till vatten. Som privatperson behöver du därför inte spara på kallvatten. Det är däremot bra att hushålla med varmvatten eftersom det kostar mer och kräver större mängd energi att tillverka. Under torra perioder händer det att myndigheterna tillfälligt avråder från eller till och med förbjuder bevattning av gräsmattor och liknande.
Vad är grundvatten?
Grundvatten är det vatten som finns där jordens porer och bergets sprickor är helt vattenfyllda. Det bildas av regn och snö som långsamt tränger ner i jorden och vidare ner i sprickor och hålrum i berggrunden där det lagras. Närmare hälften av det svenska dricksvattnet kommer från grundvatten eller så kallat konstgjort grundvatten. Konstgjort grundvatten görs av vatten från sjöar, älvar och åar som filtrerats genom grusavlagringar. Myndigheten Sveriges Geologiska Undersökning har ansvar för grundvattenfrågor i Sverige. Läs mer på www.sgu.se
Hur vanligt är det att människor i u-länderna har tillgång till vatten från vattenledningar?
Enligt World Water Assessment Programme har bara var fjärde afrikan, hälften av asiaterna och två tredjedelar av latinamerikanerna tillgång till vatten från en vattenledning. Detta gäller om man tittar på hela befolkningen. För stadsbefolkningen är siffrorna lite högre.
Vad är Sydvatten?
Sydvatten är ett kommunägt bolag som producerar dricksvatten till 750 000 invånare i 14 delägarkommuner i Skåne. Vattnet leds från sjöarna Bolmen och Vombsjön till något av de två vattenverken, där det behandlas. Sedan distribueras det till de olika kommunerna som ser till att det kommer ut till alla användare.
Jag vill inte bjuda på kranvatten. Vilket vatten är då miljövänligast att dricka?
Kranvatten är den i särklass minst energikrävande dryck som finns. Att exakt peka på det näst bästa alternativet är inte enkelt eftersom många faktorer påverkar energiåtgången. Tillverkningen av och materialet i förpackningen påverkar mest, men även transportsätten spelar stor roll. Att kolsyra sitt eget kranvatten är ett miljövänligt alternativ till att köpa förpackat vatten.
Vad kostar en liter kallvatten?
Omkring 1 öre om du tar det direkt från kranen. Upp till tusen gånger mer om du väljer att köpa det.
Varför kostar svenskt kranvatten så lite?
Att kranvatten är så billigt i Sverige beror på att vi har god tillgång på vatten av mycket god kvalitet. Vattenförsörjningen är reglerad i "Lagen om allmänna vattentjänster" Syftet är att säkerställa att vattenförsörjning ordnas med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Endast offentliga aktörer har möjlighet att ordna vattentjänster, vilket innebär att kommersiella företag inte kan tjäna pengar på vatten. De avgifter som tas ut ska täcka kostnaderna för vattenförsörjningen. Trots det låga priset har vatten ett stort värde, vilket är en så kallad värdeparadox. Den brittiske nationalekonomen Adam Smith uttryckte det 1776 så här: "Hur kommer det sig, att vatten som är så viktigt att liv är omöjligt utan det, har ett så lågt pris, medan diamanter som är helt onödiga, har ett så högt pris?"
Varför smakar kranvatten olika på olika platser?
Smaken på vattnet beror på vilka ämnen som är lösta i vattnet. Det beror i sin tur på var vattnet tas ifrån: vilken sjö eller vilket vattendrag. Om kranvattnet hämtas ur grundvattnet kan smaken också variera, beroende på vad som finns i marken omkring grundvattentäkten. I vissa länder tillsätts mer klor än här i Sverige och då kan vattnet ta smak av det.
Hur använder vi vatten i hemmen?
Varje svensk använder i genomsnitt 180 liter vatten per dygn. Av detta går 65 liter till personlig hygien, 35 liter till vardera toalett och disk, 25 liter till tvätt, 10 liter till matlagning och dricksvatten och 10 liter till övrigt, till exempel städning och biltvätt.
När byggdes de första vattenledningarna i Sverige?
Fram till 1800-talet hämtade nästan alla svenskar sitt vatten i brunnar av olika slag. Under första hälften av 1800-talet byggdes vattenledningar, men enbart för att kunna släcka bränder i städerna. Efter de stora koleraepidemierna i Stockholm och Göteborg under mitten av seklet bestämde politikerna att invånarna skulle få tillgång till friskt dricksvatten. Stockholm var nästan sist bland de större städerna i Europa att få allmänna vattenledningar. År 1861 invigdes det första vattenverket där.
