Vatten är en förutsättning för allt levande: människor, djur och växter. Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i marken och i våra hav, sjöar och vattendrag.
 
När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Där rinner vattnet vidare till havet, till en sjö eller till en å. Det tas också tillvara av växter och djur.
 
En del vatten sipprar även ner genom markens jord, sand och berg där det bildar grundvatten. Det finns totalt cirka 1 400 miljoner kubikkilometer vatten på jorden. 97 procent av allt vatten utgörs av saltvatten, två procent är bundet i glaciärer eller finns som sötvatten i sjöar och vattendrag, och en procent är grundvatten. Den mängden varken ökar eller minskar. Det är grundvattnet och vattnet som finns i sjöar och vattendrag som vi människor lånar för våra behov.

Fördelning i världen

Mängden tillgängligt vatten i ett land beror på landets nederbörd och på vattenflöden till eller från grannländerna. Vattentillgången varierar beroende på säsong och årstid. Även klimatförändringar påverkar tillgången på vatten. Vattenmängden kan skifta från land till land eller mellan regioner i ett och samma land. Vissa länder har mycket vatten, medan andra lider av vattenbrist eller torka.
 

Det ömtåliga grundvattnet

De flesta av människorna på jorden får sitt vatten från sjöar och vattendrag. Men en tredjedel av världens befolkning är beroende av grundvatten för att få vatten till matlagning, att dricka, och att tvätta sig med. Varje år använder vi människor en femtedel av det tillgängliga grundvattnet.
I många områden i världen används alltför stora mängder grundvatten, inte minst till bevattning. Kina, Indien, Mexico, Ryssland, USA och länder på Arabiska halvön är sådana områden.
 
Om användningen av grundvattnet är för stor sjunker grundvattennivåerna. Det kan i sin tur leda till att saltvatten tränger in i grundvattnet. Om grundvattennivåerna är för låga eller saltskadade blir det svårt att bevattna odlingar och se till att matproduktionen i ett land fungerar. Därför är grundvattentillgången mycket viktig.

Gott om vatten eller vattenbrist?

Unicef (FN:s barnfond) delar in världens länder i fem vattenförsörjningsgrupper. Kategorierna baseras på forskning som utgår från hur många människor som delar på 1 miljon kubikmeter vatten. (Se siffrorna inom parentes.)

1. God vattentillgång hela året. Hit hör Sverige och Norge. (max 500 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
2. Säsongsproblem. Här behöver man spara vatten från perioder med överskott till torrperioder. Hit hör de flesta europeiska länderna, bland annat Danmark. (max
   1 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
3. Vattenstress. Här har man stor vattenbrist under torrperioder. Hit räknas till exempel Polen. (max 2 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
4. Absolut vattenbrist. Hit hör länder som Syrien och Egypten. (max 3 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)
5. Vattengränsen redan nådd. Här har man redan passerat gränsen för hur många människor området kan försörja med vatten. Hit hör till exempel Israel och Namibia. (Fler än 3 000 människor delar på 1 miljon kubikmeter vatten.)

Varken spara eller slösa i Sverige

Jordens vattentillgångar är ojämnt fördelade. Många människor i världen har en osäker tillgång till sötvatten. De får dock inte mer vatten genom att vi i Sverige använder mindre sötvatten.

I Sverige har vi så gott om vatten att vi inte behöver spara på det. Faktum är att vi inte heller bör spara på det. Hur går det resonemanget ihop med allt vi får lära oss om att spara på jordens resurser? Jo, förklaringen är att vi faktiskt varken ska spara eller slösa på kallvatten. Om man sparar för mycket står vattnet nämligen stilla i ledningarna.
 
För att vattnet ska smaka friskt när det rinner ur kranen krävs en viss omsättning. Det märker du tydligt om du har varit bortrest en tid. När du kommer hem och öppnar vattenkranen luktar och smakar vattnet först lite unket. Det beror på att det har stått stilla i rören under den tid då du inte har varit hemma. När kranen har spolat en stund kommer det friskt, gott vatten igen.

Spola snålt eller rikligt?

Att installera en snålspolande toalett kan verka vara en god idé men tyvärr finns det nackdelar. Avloppsrör är dimensionerade för att en viss mängd vatten ska flyta genom dem. Om man minskar den vattenmängden kan det innebära problem med igensatta rörledningar. Slutsatsen är att vi helt enkelt ska använda den mängd kallvatten vi behöver och varken spara eller slösa. Varmt vatten ska vi däremot alltid spara på för att inte i onödan slösa med jordens energitillgångar.

Klimatet och världens vatten

Vid Världsvattenveckan i Stockholm i augusti 2008, presenterade FN:s klimatpanel IPCC dystra fakta. Framtida klimatförändringar och temperaturökningar kommer att få stor inverkan på världens vatten. Jordens befolkning måste vänja sig vid längre torrperioder och kraftiga översvämningar. Under 1900-talet har temperaturen på jorden stigit och fått glaciärer att smälta. På norra halvklotet har nederbörden ökat medan det har blivit ännu torrare än tidigare vid ekvatorn. På 30 år har de områden som betraktas som mycket torra, blivit mer än dubbelt så många.
 
Enligt klimatforskare minskar tillgången på sötvatten kraftigt i Medelhavsområdet, västra USA och södra Afrika under de närmaste 50 åren. Man räknar med att en till två miljarder människor kommer att ha brist på vatten år 2050. Den siffran kan öka till mer än tre miljarder i slutet av seklet.

FN och världens vatten

FN har antagit ett antal millennieutvecklingsmål, det vill säga milstolpar som ska nås till år 2015. Bland annat ska andelen människor som lever i absolut fattigdom och hunger halveras fram till 2015. Även andelen människor som saknar rent dricksvatten, sanitet och avloppshantering ska år 2015 vara hälften så stor som i dag. För att visa på vikten av de här frågorna har FN också deklarerat årtiondet 2005–2015 som det internationella vattenårtiondet.

Klimatet och Sveriges vatten

Ett varmare klimat med ökad nederbörd ställer nya och högre krav på vattnet i Sverige. 2007 presenterades regeringens Klimat- och sårbarhetsutredning. Den beskriver vad som måste göras för att vi i Sverige säkert ska ha tillgång till rent och friskt vatten när klimatet förändras. Vid extrem nederbörd, skyfall och översvämningar ökar risken att kemiska föroreningar lösgörs ur markerna och sprids till vattentäkter. Ett varmare klimat innebär också att giftiga, blågröna alger får lättare att föröka sig. Därför kan det bli nödvändigt att bygga om vattenverk med nya reningsmetoder för att säkra vattenkvaliteten. Man kan också behöva göra förändringar i vattennätet för att vara säker på att distributionen fungerar.

Källor
Havs- och vattenmyndigheten
Naturvårdsverket
Unicef
Klimat- och sårbarhetsutredningen