Begreppet virtuellt vatten myntades redan 1993 av den brittiske professorn John Anthony Allan. 19 mars 2008 tilldelades han Stockholm Water Prize för sin forskning om vattenfrågor kopplade till politik, ekonomi, jordbruk och klimatförändringar. Med virtuellt vatten menas det vatten som vi gör av med utan att se det. Det vill säga vatten som har behövts för att framställa bland annat mat och kläder åt oss.

140 liter till frukosten

Du kanske brukar starta dagen med en skön dusch? Vattnet du tvättar dig med är synligt och mängden är mätbar. Men även när du har stängt av vattnet fortsätter din vattenkonsumtion. När du drar på dig ett par nya jeans förbrukar du 10 000 liter virtuellt vatten. Väljer du därefter en ny t-tröja av bomull ur garderoben kan du lägga till ytterligare 7 000 liter. När du tömmer frukostens kaffekopp har du inte bara förbrukat ett par deciliter dryck utan även de 140 liter vatten som behövs för att odla koppens kaffebönor.

Ojämn fördelning

Förbrukningen av virtuellt vatten är, precis som när det gäller synligt vatten, ojämnt fördelad i världen. I USA är den genomsnittliga förbrukningen 6 800 liter vatten per person och dag. Det är mer än tre gånger så mycket som i Kina. I Sverige gör vi av med 5 890 liter per person och dag. Det är lika mycket som ryms i 74 fyllda badkar! Räknat på hela jordens befolkning är den genomsnittliga förbrukningen 4 285 liter per person och dag.

2 700 liter för en skjorta

Vad har man för nytta av att känna till hur mycket virtuellt vatten som går åt i jordens olika länder? I ett globalt perspektiv vore det mest effektivt att varor som kräver mycket vatten vid tillverkningen produceras i vattenrika länder. Länder med vattenbrist bör koncentrera sin tillverkning på varor som inte är lika vattenintensiva.

Ett exempel är Pakistans bomullsodling. Om man räknar med odlingen av bomullen, och det vatten som behövs i textilfabriken, går det åt 2 700 liter vatten för att tillverka en enda bomullsskjorta.

Törstig bomull sänker vattennivån

Eftersom bomull är en törstig gröda har odlingen påverkat vattennivån i Pakistan och bidragit till att Indusflodens mynning ofta saknar ett stabilt vattenflöde. När vattennivåerna sjunker påverkas både människor och djur som lever vid och i floden, till exempel den utrotningshotade floddelfinen. Enligt professor Allans resonemang bör bomull alltså inte odlas i ett land som Pakistan där befolkningen lider brist på rent vatten.

Vattenfotavtryck

I den pågående miljödebatten talar man ofta om ekologiska fotavtryck, det vill säga den påverkan som vår livsstil har på jordens miljö. På motsvarande sätt kan man också ta hänsyn till våra samlade vattenfotavtryck. Det största vattenfotavtrycket på jorden, 70 procent, står jordbruket för. För den enskilde konsumenten innebär det att valet av produkter i butiken kan ha betydelse för jordens vattenresurser. Generellt sett gör en vegetarian ett mindre vattenfotavtryck än en person som äter kött. Detta eftersom djurhållning kräver mer vatten än livsmedelsodling.

Så här många liter vatten krävs det för att framställa några olika matvaror:

En hamburgare: 2 400 liter.
Ett kilo nötkött: 16 000 liter.
Ett kilo vete: 1 200 liter.
Ett kilo ris: 2 700 liter.
En liter mjölk: 900 liter
Ett kilo ost: 5 000 liter.
Ett kilo majs: 900 liter.
Ett kilo hönskött: 3 900 liter.
En kopp kaffe: 140 liter.
Ett glas vin: 120 liter.
En liter kranvatten: 1,05 liter.

Källor: Världsnaturfonden och Sida